För att dimensionera ett bastuaggregat behöver du först veta bastuns invändiga volym i kubikmeter. Därefter behöver du kontrollera hur rummets konstruktion påverkar värmebehovet och jämföra resultatet med det volymintervall som tillverkaren anger för den exakta aggregatmodellen.
Det finns tumregler som kopplar kW till m³, men de är inte tillräckliga som slutlig dimensionering. Olika tillverkare och modeller kan ha olika rekommenderade intervall och korrigeringsmetoder.
Steg 1: räkna bastuns fysiska volym
Räkna med bastuns invändiga mått:
Längd × bredd × höjd = fysisk bastuvolym i m³
Exempel: ett rum som är 2,0 × 2,0 × 2,1 meter har en fysisk volym på 8,4 m³.
Det är den volym du börjar med. Den betyder däremot inte automatiskt att ett visst antal kW är rätt.
Steg 2: identifiera ytor som kan påverka dimensioneringen
Glasdörrar och större glaspartier, sten, tegel, betong, oisolerade väggar och andra ytor som inte fungerar som en välisolerad trävägg kan öka det effektiva värmebehovet.
Tillverkare kan använda olika sätt att räkna om sådana ytor till en korrigerad bastuvolym. Därför ska du använda tillverkarens metod för just den modellserie du överväger, inte lägga på ett generellt antal kubikmeter från en annan guide.
Steg 3: matcha mot modellens angivna volymintervall
När du har den volym som ska användas enligt tillverkarens metod jämför du den med modellens rekommenderade minimi- och maximivolym.
Två aggregat med samma angivna kW kan vara byggda på olika sätt och ha olika specificerade volymintervall. Därför är den verifierade produktspecifikationen viktigare än en generell kW-tabell.
Varför räcker inte ”1 kW per m³”?
Ungefärliga tumregler förekommer ofta i guider och används även av tillverkare som en första orientering. Men de tar inte ensamma hänsyn till exempelvis glasytor, isolering, rummets form eller modellens konstruktion.
Harvia beskriver exempelvis ungefär 1 kW per kubikmeter som en genomsnittlig utgångspunkt för elektriska aggregat, samtidigt som effektbehovet ökar vid fönster, glas och värmelagrande ytor. Det illustrerar varför en tumregel kan vara en startpunkt men inte ersätter modellens egna dimensioneringsdata.
6 kW eller 9 kW – hur ska du tänka?
Välj inte mellan två effekter bara genom att avrunda rummets fysiska volym uppåt eller nedåt. Gör i stället följande:
- Räkna rummets fysiska volym.
- Identifiera ytor som påverkar värmebehovet.
- Följ tillverkarens metod för korrigerad volym.
- Kontrollera det exakta volymintervallet för båda modellerna.
- Kontrollera samtidigt elanslutning, monteringssätt, säkerhetsavstånd och styrning.
Om den korrigerade bastuvolymen ligger nära gränsen mellan modeller ska du inte gissa. Kontrollera tillverkarens rekommendation eller be om hjälp att verifiera vilken modell som är avsedd för rummet.
Dimensionering av vedeldat aggregat
Samma grundprincip gäller: basturummets storlek och konstruktion måste matcha aggregatets angivna bastuvolym. För vedeldade modeller tillkommer dessutom installationen av skorsten eller rökkanal, brandskydd och säkerhetsavstånd.
Dimensionering av elektriskt aggregat
För elaggregat behöver du, utöver volymen, kontrollera den elektriska anslutningen för den specifika modellen. Effekt i kW säger inte i sig vilken säkring, spänning eller kabeldimension som krävs.
Fast elinstallation ska utföras enligt gällande elsäkerhetskrav. Låt ett registrerat elinstallationsföretag bedöma den faktiska installationen när fast elarbete krävs.
Checklista för rätt dimensionering
- Invändig längd, bredd och höjd är uppmätta.
- Fysisk volym i m³ är uträknad.
- Glas och andra värmepåverkande ytor är identifierade.
- Tillverkarens korrigeringsmetod är kontrollerad.
- Den exakta modellens min/max-volym är verifierad.
- Installation, styrning och säkerhetsavstånd är möjliga i rummet.
Nästa steg
Behöver du först avgöra vilken typ av aggregat som passar? Läs Vilket bastuaggregat behöver jag? eller jämför elektriskt och vedeldat bastuaggregat.
Efterlad en kommentar